Torsdagen den 5 April, 1934
SVENSKA PRESSEN
SIDA 3
Minnen Från En Sverigeresa
AV NILS PERSON.
Nyvågshus var hemmet, som Far byggde och där jag en
gång tagit farväl av de mina. Efter att hava tjänat “Herrskapet” i över 25 år, fick Far detta torp som en förläning att bruka under sin livstid, mot det att han byggde nödiga lägenheter, ty det gamla torpet var nedrivet. Där gjorde jag och mina bröder många dagsverken under de år då vi växte upp till män, för att icke tala om de många dagsverken som far och mor själva fullgjorde. Jag minns så väl huset, 'hur det stod där snyggt och inbjudande med början till en vacker trädgårdsanläggning, och det hade varit mitt hem under de tre sista åren i Sverige. Sedan fars och mors död hade huset förfallit, och fyra månader före min Sverige resa härjades det av en eldsvåda och nedbrann till granden. Det var långt ifrån en imponerande anblick söm nu mötte mig. Ett källarhål i jorden, några brända
bjälkar, det var allt. Men i träd ’ bIomninS och började min vand gården ^todo fruktträden kvar. । rmg upp mot ^yrkobyn. Det och man såg konturerna av de | Var annu en Wdingsväg kvar , j. •• j a j ä	• , och den tog lång tid. Ingen
forna tradgardsgångarna, och!	& ö	s
stuga, ingen utsikt kunde jag gå förbi, varje förändring måste jag iakttaga. Kala, steniga ljungbackar voro nu beklädda med stor skog, och där som förr var storskog var nu i många fåll kala ljungbackar, men i de flesta fall voro dessa ljungbackar planterade med gran. Skolhuset vid kyrttan, där jag läst mina katekesläxor, stod
syrenbersån, som far planterade det första året vi bodde där, stod också kvar. Då jag stod
• och blickade ut över vad
som
varit det gamla hemmet, kom jag ofrivilligt att tänka på en strof ur Fritiof saga: . *
“Bedrövad, husvill på ärvda grunden Står Fritiof, blickar kring svedda
lunden,	UT
dä gamle Hilding mot honom går, hans fosterfader med silverhär.’
Men jag var långt ifrån någon
Fritiof, och jag kände mia icke bedrövad, ty jag kände mig som vandrade jag bland storartade ruiner omgiven av stämnings-funna minnen. Jag var icke heller husvill, och jag stod ingalunda på ärvda grunden, och slutligen var det icke Hilding med silverhår som kom emot mig, men det var en högrest och rakryggad gumma betydligt över sjuttio-talen. Hon betraktade mig forskande, som
man gör med främlingar där gravvården. Blommor, som de i trakten. Jag undrade inom båda älskat så 'högt, växte rik-mig, om hon kom från den. ligt över de tre kullarna. Och närbelägna stugan, i vilken jag j nu var fars sista ord till mig, visste att det bodde gamla be- då vi skildes vid jämvägssta-
om detta var Kristina Noren, som jag nu talade med. — Nej,
de’ ä’ Mathilda, svarade hon.
Således en äldre syster av samma familj. — vi äro då gamla bekanta, upplyste jag. -Kominer Ni ihåg ‘Per Nils’ Nils, — De’ kan väl inte va’ möjligt, — Jo, de’ ä’ nog möjligt, svarade jag. Och nu blev det en lång rad av frågor och svar från båda hållen. Huru många av gamla bekanta som voro kvar och var de befunno sig o. s. v. i oändlighet från min sida, och Mathilda frågade naturligtvis efter mina erfarenheter under alla dessa år. Jag måste dock snart säga farväl. Det började lida långt fram på eftermiddagen, och jag hade ännu det viktigaste kvar, näm-
ligen besöket vid fars och
grav uppe ka.
Jag bröt de stora
mors kyr-
vid Stenestads
några kvistar syrenbuskarna
från
som
stodo i sista stadiet av sin
synbarligen oförändrat i minsta
detalj. En hög flaggstång på skolplanen var den enda förändring jag kunde iakttaga. Nu stod jag vid fars och mors grav De vila vid sidan av syster Nanna, som dog vid tjugo års ålder, fyra år innan jag reste. Huru lugnt och fridfullt var här, hur andakts full var icke stämningen. Den sjunkande so-I len silade sitt rosenskimmer j genom tårpilens grenar, som överskuggade gravarna och
öron “Sköt dig Nils”. Det vari icke en befaJllning, men en bön från djupet av hajis hjärta,
MYGGOR FÖRÖDDE ETT PÅ 14 MILJONER.
Djupt inne i Guatemalas djungler finner man spår efter en försvunnen värld. Här levde en gång Mayafolket, som en gäng hade en hög kultur, men gick under. Av vad orsak har hittills varit en gåta, men nu tycks det som om man funnit förklaringen. Det har visat sig att Mayafolket självt bar skulden till sin undergång
Imponerande ruiner, kupolbyggnader, gravanläggningar — saker som ett folk kan efterlämna först då det nått en hög kultur, finner man överallt i Tabasci, Chiapas, Yuka-tan och Guatemala. För två år sedan fann arkeologen dr Thomas Gann det hemlighetsfulla templet Nohkachanha och gjor de där betydelsefulla upptäckter. Charles Lindberg och andra flygare kretsade över områdena och togo sensationella bilder, visande att anläggningarna av städer och befästningar voro ännu mycket större än man tidigare antog. Desto gåtfullare föreföll folkets undergång. Vid den tid spanjorerna plundrade landet var Mavas glanstid blott en saga. Cortez träffade på folket redan i deras andra rike, som Mayas byggt upp i Yukatan, sedan de hastigt utrymt sitt gamla. På femtio år störtade riket samman, och några miljoner människor funno sin undergång.
och jag kände plötsligt smärtsamt, att jag kanske icke alltid skött mig på bästa sätt. Det som smärtade honom hårdast vid skilsmässan, var vetskapen । om att jag genom mina felsteg skulle komma att få lida. Men om resan bleve mig till nytta och välgång, voro både mor och far gärna villiga att lida ensamhetens saknad under sin sena ålderdom. Sådana voro de alltid de endast levde för oss. Mors sista ord till mig minnes jag icke riktigt, men på kvällen före min avresa sökte hon anslå en skämtsam ton: “Ja, kör nu icke upp mig i morgon bittida, när du skall åstad. Jag behöver sova”. Ja, nog hade hon behövt sova den morgonen ty icke sov hon mycket den natten. Påföljande morgon tänk te jag tillmötesgå hennes önskan och förskona henne från ännu ett avskedstagande, men i sista minuten bad min syster mig att ändå gå in till mor. Jag gick då in i “kammaren” och tryckte mina läppar mot hennes våta kind, och hon besvarade min avskedshälsning med en handtryckning, utan att någo» av oss yttrade ett ord. Jag förstod att mor låg och grät. — Jag lade ned syrenerna från Nyvångstius på föräldrarnas grav, där de sovo så lugnt även ( min hyllningsgård förutan. Jag skulle ej velat väcka dem om1 det stått i min makt, men mina känslor måste taga sig detta uttryck. Jag vandrade ännu en stund bland gravarna och läste de många bekanta namnen på stenarna. Nästan alla “socken-mannana” från min ungdom vilade här, och skolkamrater jämnåriga med mig hade även funnit sin fristad här. Vad livets längd är oviss för oss alla!
(Fortsatt i nästa nummer)
Om en man tycker att en kvinna är den mest tUlbedjans-värda på jorden, bör hon ge honom korgen för att låta honom förbli i en lycklig tro.
• • •
Det är svårt, enligt bibeln, för en rik man att komma in i himlen, och det är ganska svårt för en fattig krake att
Mayas voro ett synnerligen konstnärligt begåvat folk. Bland dem fanns bildhuggare, vars alster vida överträffade egyptiernas. De voro också affärsmän och visade sig som skickliga vägbyggare, som an-lade vägar genom de otillgäng-Mgaste sumpmarker och byggde gator som konkurrera med romarnas. De hade uppfunnit en tidräkning, som i noggrann het närmade sig våra astronomers bästa beräkningar. Genom att studera deras siffer-system har man kunnat räkna folkets historia 3,260 år tillbaka i tiden.
Men före denna tid var också något. Man finner pyramider vars byggnadssystem påminner om Asiens och Kinas. På ett ställe har man funnit sportpalats med fotbollar, något tyngre än våra och gjorda av guttaperka. Man har alltjämt gjort nya upptäckter, som mer pekar på nödvändigheten av att detta folks gåta löses.
Omkring år 550 enligt vår tidräkning nådde Mayas kultur sin höjdpunkt?. Då övergav plötsligt 14 miljoner människor sitt land, lämnade tempel, palats och bibliotek och flydde För vem, för vad?
På uppdrag av Carnegiein-stitutet har en dr Cook undersökt de centrala delarna av det gamla Mayariket. Nästan halva landet består numera av moras och sumpmarker. En gång var det annorlunda. Där det nu är sumpmarker var då'
Myrtle’s Beauty Shoppe
EXPERTER I YRKET ALLA BRANSCHER I SKÖNHETSVÅRD Senaste Metoder i Permanent Vågnincr.
VI REKOMMENDERA VÅR ÅNGA- OCH 0UEME-TOD I CROQUIGNOLE-VÅGNING.
Expert Marcel 50c; Skuggvågning 25c; Fingervåg-ning 25 och 50c.
För aftonbeställningar ring före kl. 6.
104 Dodson Building,
25 Hastings Street East.
sjöar och kanaler, som Mayas använde vid transporter. Städerna lågo på kullar. Befolk ningen ökades mer och mer, man behövde mer land och högg ned skogen på kullarna. Utoder regntiden sköljdes så den fruktbara jorden ned i sjöarna och kanalerna och bildade slam. Under ett särskilt svårt regn kom katastrofen.
Man hade inga goda transportmöjligheter kvar. I de allt mer växande slammassorna uppstodo miljarder moskiter, genom vilka olika tropikfebrar allt mer spriddes.
Bland Mayafolkeh uppstodo fruktansvärda epidemier. Det fanns inga medel att hejda dödligheten. De som inte dogo flydde, somliga åt söder, andra åt norr till Yukatan. Mayariket hade nått sin undergång.
— Jag hör att er nya husvärd inte tillåter er att ha hund
— Nej, men vi ha nu skaffat grammofonskiva med hundskall och hundtjut, ty grammofon är det "inte förbjudet att ha.
• • •
“. . . och då jag på sin tid förbjöd er att visa er i mitt hem. vil jag härmed meddela att jag nu flyttat till Ostra Hamngatan 88 och förbjuder er att visa er även där.’’
* * *
Om en människa lurar en annan människa kallas det för bedrägeri, men om en nation lurar en annan nation, kallas det för diplomati.
Telefon, Seymour 3000
kanta.'Jag hälsade och frågade 1 tionen som ånyo ljöd i ihina hålla sig kvar på här på jorden.
Damer Se Hit
Till följd av forcerad utflyttning från våra affärslokaler tvingas vi att realisera vårt $25,000 Lager AV DAMKLÄDER TILL DRASTISKT REDUCERADE PRISER.
Vår tid är kort och vi ha prissatt våra varor för snabb utförsäljning.
Låt ej detta enastående tillfälle gå förbi Eder. . REALISATIONEN BÖRJAR I DAG, TORSDAG... SPECIELLT TILL SVENSKA PRESSENS LÄSARE: Firman har beslutat göra ett saerskilt fördelaktigt erbjudande till Svenska Pressens läsare. — Vid medförande av denna annons samt betalande av EN DOLLAR erhåller Ni efter FRITT VAL en hatt, blus eller tröja, i prislägen ända upp till Fem Dollar.
Besök affären och förvissa Eder om att detta är eti genuint gottköpstillfälle.
TILL HERRAR LÄSARE
Ni önskar goda kläder för våren och är berättigad att veta att de äro goda när ni betalar ut edra pengar för dem.
Ni behöver icke vara expert för att veta att HUB-kläder är av den slitstyrka och varaktighet, som Ni väntar en kostym eller överrock skall vara.
Vi inbjuda Eder att komma och se våra nya kostymer och överrockar för våren. Gjorda av prima tyger i modern stil och garanterat välsydda. Vi skola se till att Ni får god passform och utmärkt valuta. De nya vårkostymerna stå i följande priser: $15, $21, $18.50 och $25. Överrockar, $15, $18.50 och $25.
Vid medförande av denna annons lämnas en do’-lars rabatt på kostym eller överrock. Tag annonsen med till affären, eller om Ni bor på landet skola vi punktligt expediera Eder order och lämna samma rabatt om annonsen medsändes. Anbudet gäller till den 30 april.
The Rex Millinery
LADIES READY-TO-WEAR
317 HASTINGS STREET WEST.
M. Freeman, President
45 EAST HASTINGS STREET