WA •
SVENSK A PRESSEN
Tor»dagen den 23 Mars, 1933
FÖRSTA SVENSKA TURISTERNA TILL CHICAGO-UTSTÄLLNINGEN SÖKA VISERING.
MÄRKLIG ISBRYTARE TILLVERKAD 1 MALMÖ.
Den nya stora statfcisbrytaren Ymer ligger nu fullt färdigrus-1 tad vid Kockums varv i Malmö, j Den nya isbrytaren när vara i den märkligaste i världen, och för detta har den inte att tacka sin storlek. Den ryska isbrytaren Lenin och den finska Jää-I karhu ha större deplacement. । Det är heller inte det förhållan-! det, att Ymer har större mas-; .kinstiyrka än någon annan is-i brytare i Östersjön, utan maski- | neriets art, som ställer den nya i svenska isbrytaren i en klass । för sig. Maskineriet är diesel- j elektriskt, vilket innebär, att j propellrarna drivas av elektriska motorer, vilka erhålla kraf-ten från generatorer, drivna avi dieselmotorer.
Av de många prov, som kom-ma*att verkställas, kan nämnas ett, under vilket Ymer, under 6j timmar i fritt vatten skall ut-: veckla maskineriets fulla kraft. i Som komplement till detta prov I är det avsikten att fartyget. skall göra en tur uppåt Norrland och där söka upp något farvatten, där i vinter möjligen kan finnas någon is. värd isbrytarens uppmärksamhet.
Ymer har en längd överallt av 78.6 meter och en längd i vattenlinjen av 75 meter. Störs-' ta bredden är 19.3 meter och i konstruktionsvattenlinje 18.6 m.
Maskineriet är som sagt die-sel-elektriskt; och består av tre
Det stora intresset i Sverige för Chicago-utställningen som vi omnämnde i ett föregående nummer har bekräftats bl. a. genom ett nyss ingånget meddelande att de första svenska utställningsbesökarna redan an hållit om turistvisering hos det amerikanska konsulatet i Göteborg. De amerikanska myndigheterna se med helt andra ögon på dem som önska resa hit som turister än på immigranter, vilka nu äro så gott som utestängda. För turisterna gälla inga kvotabestämmelser, och i motsats till den allmänna uppfattningen spelar det ingen roll i vilken klass turisten reser ö-ver Atlanten.
För dem som önska inbjuda j sina släktingar i Sverige att i komma på Amerika-besök i sommar kan det vara av intresse att veta hur jämförelsevis lätt det är att fä inresetillstånd som turist.
Tillvägagångssättet för .en i Sverige boende person som önskar besöka släktingar här ute är i korta drag följande:1 Resenären måste i första hand j förse sig med ett svenskt pass. • som erhålles hos länsstyrelsen | mot en avgift av ca kronor S.001 Därnäst gäller det att anskaffa ett skriftligt intyg från två välkända personer i hemorten, som bekräfta att resenären är fast bosatt på platsen och kommer att återvända till sitt hem eller sin verksamhet där efter besöket i Amerika. Som vidare bevis på attj det blott gäller ett tillfälligt besök här ute önskar konsuln se inbjudningsbrev eller intyg från släktingar eller väm. ner i USA. De amerikanska myn digheterna vilja nämligen veta var de skola söka resenären om denne icke inom utsatt tid läm nar Amerika, och konsuln fordrar bevis pä att resenären själv har tillgängliga medel för sitt uppehälle här eller att släktingar och vänner här ute äro villiga och i stånd att bestrida dessa kostnader. Utrustad med ett svenkt pass och de ovannämnda intygen behöver turis ten nu endast en rundresebil-jett till och från Amerika innan han besöker konsulatet och anhåller om visering. Viseringen, som är kostnadsfri, gäller för avresa Här som helst inom fyra månader.
Vid ankomsten till New York bestämmer vederbörande immi-grationsinspektör tidslängden för uppehållet i Fönenta Staterna, vilket i allmänhet sättes till sex månader. Om inspektören har någon anledning misstänka att den besökande möjligen har för avsikt att stanna här i landet kan det hända att han fordrar en borgen (bond). vanligen pä $500, ställd som garanti för att avresan äger rum inom den utsatta tiden. Fastän sådan borgen relativt sällan be-gäres är det rådligt att släktin-
KÖP EDRA
SKIDOR
hos FLAA och HAGEN
857 Richards st.
Löp-, terräng- och hoppskidor samt stavar till lägsta pris.
någon, som smyger sig in och bryter sönder våra skrivbordslådor, då vi lämna lägenheten för några ögonblick. Vi ha dem aldrig låsta, ty de innehålla endast räkningar och brev från fordringsägare. Ute på gatan är du också i fara, vilken stund som helst kan du ha en revolver riktad mot dig. Du har till att hålla upp händerna, medan tjuven plockar från dig dina värdesaker. Och sjudande av ilska ser du karlen försvinna. Om någon kommenderar oss att överräcka våra värdesaker, så sticka vi lugnt ner handen i fickan, och finna vår sista “nickel” bland knappar och spikar och dylika småsaker, som vi gladeligen överlämna.
Otaliga gånger har du bHvit försenad, emedan du saknat din portmonnä då du varit en bit ner på gatan och fördenskull hafti att gå hem igen. Ständigt har du att vara rädd I för atti tappa plånboken eller att någon j folkträngseh- passar på och stjäl den.
Alltid är penningen ett mel-lankommande hinder och spelar sin roll i käreksaffärer och giftermål. Om du är ‘ Storbondens Per-’ och är kär över öronen i torparens Inga, som icke är i besittning av någon förmögen het, så vill naturligtvis intej storbonden låta sin pojke gifta sig med ‘en sådan flicka. Hade han inte haft de där pengarna. hade säkerligen intet hin der mött för att du fått ditt
hjärtas utvalda till hustru. Mån	tilltogo tills	det	kändes som	nu	i Jämtland och kommer dår
ga .exempel vore här att fram-	vågor på havet. Karosseriet på	bl.	a. stå till Skidfrämjandets
draga, men det är ju onödigt	min bil som	stod	utanför hu-	förfogande som expert på tun-
De flesta av oss ha nog upple-	set krängde	fram	och tillbaka	ga	packningar.
självständiga aggregat, som dri- . va var sin propeller, två i aktern och en för._ Den totala maskinkraften är 9.000 hkr., lika fördelad pä de tre propellrarna. d. v. s. 3,000 på var.
DEN FATTIGES FÖRDELAR.
Nu för tiden äro vi ju ganska fattiga, en stor del av oss. Är det då någon som tänkt på, att; det har sina fördelar att vara fattig? Jag vill med läsarens i tillåtelse peka på några av dessa fördelar. Alla sträva vi nog; för att skrapa ihop en större eller mindre rikedom, som det dock är ganska riskabelt att | vara i besttning av, och som! vållar många olägenheter. Du vet ju ej vilken dag någon kom. mer och knackar dig i huvudet.1 och tar vad du med svett och j möda samlat ihop. Tänk på ailt huvudbry du skulle ha, om i du hade en summa i en av A-, merikas banker, och ej kunde få ut den. Och allt räknande och bekymmer om var du skall placera ditt kapital för att få högsta möjliga ränta med mera sådant. Det häller dig säkert vaken många gånger, då vi sova den rättfärdiges sömn.
Och inte är du säker om du förvarar dina hopskrapade slan tar i hemmet. Du vet ej vilken j stund någon kommer och befal- i ler dig att lämna ifrån dig vad du har. Vi hava aldrig ont av
garna här arrangera med ång-1 båtslinjen att hava detta belopp i beredskap om behovet påkal-. lar.
Det stora flertalet av de svens ( ka turister som varit här under, de senaste åren har uttalt som sin åsikt att ovan relaterade, formaliteter i själva verket va-1 rit mycket iätt understökade. Svenska Amerikalinjens kontor både i Sverige och här stå alla parter till tjänst med råd och detaljerade upplysningar så att det hela kan ordnas lätt och ledigt.
em o
mest in
CENTRALIA
HOTEL LEWIS-CLARK
OLYMPIA
HOTEL GOVERNOR HOTEL OLYMPIAN
WENATCHEE
HOTEL COLUMBIA HOTEL CASCADIAN
ABERDEEN
HOTEL MORCK
EVERETT
HOTEL MONTE CRISTO
HOTEL GEORGIA (Affihoted)
BOISE IDAHO SE» HOTEL BOISE
PLAN YOUR TRIPS to visit these qrowinq communities of the Pacific Northwest
a WESTERN HOTEL whetwer 4fOU^fO
SUPERIOR • HOTEL SERVICE
SEATTLE NEW WASHINGTON BENJAMIN FRANKLIN HOTEL WALDORF CAMBRIDGE APT HOTEL HOTEL ROOSEVELT HOTEL EDMUND MEANY fall U3l) BELLINGHAM HOTEL BELLINGHAM HOTEL LEOPOLD HOTEL HENRY
WALLA WALLA
MARCUS WHITMAN
MOUNT VERNON HOTEL PRESIDENT
vat något, liknande på ett eller annat sätt. Många flera fördelar för oss fattiga kunde pekas på, och mänga flera faror som rika ha lätti att råka i, men det här får vara nog.
Om vi så till sist tänka på hur svårt det är för en rik att komma in genom porten hos Sankte Per, det är ju lika svårt som att gå genom ett nålsöga för en kamel, kunna vi ju vara fullt nöjda och tillfnedställda. Vi ha ju fördelar även där.
“JUSTUS”.
BREV OM JORDBÄVNINGEN.
Mr. Lindfors har välvilligt ställt följande brev om jordbävningen från en i Los Angeles bosatt broder till vårt förfogande: “Jag tyckte att jag måste skriva nedan i kväll för >ag har goda nyheter att meddela, nämligen att jag och min familj befinna oss väl och kom-mo oskadda undan jordbävningen, som i kväll har förorsakat död och stora skador runt omkring oss. Det var omedelbart efter kvällsvarden. ett par personer som voro på besök stbdo i frontrummet, då vi plötsligt märkte en darming som om en tung lastbil gått förbi huset. I nästa ögonblick började möl^er na inne i rummet röra på sig och en av männen ropade: “Jordbävning’’. Utan onödiga sekunders dröjsmål rusade vi alla på dörren. Skakningama
som om någon stått och försökt stjälpa den. Det knakade i husen, skorstenar föllo och rullade nedför taken - kvinnor-na skreko. Det var en underlig erfarenhet. Själv väntade jag att marken skulle slitas sönder och öppna sig, för så kändes det. Så småningom lade sig skakningama och nu under en timmas tid ha vi inte känt några, så det är troligen över. Skadorna i detta distrikt voro ej särdeles stora, men enligt rapporter ha många dödats och skadats och stora materiella förluster anställts i andra delar av staden och omkringliggande städer. Jag sänder detta nu genast och skriver mera sedan. Vi äro lyckliga och tacksamma att ha undsluppit oskadda”.
FRÄN CANADA
och urskogarna har en av Uppsalas på sin tid mest kända skidlöpare och skyttar. E. Frö-lick i dagarna hemkommit efter sex års vistelse härute. Han har varit “bas” för ett kartläg-garlag på 20 man och genomströvat stora delar av Canadas ödemarker och storskogar. Minst tio månader av året har han tillbragt i tält och levt på vad naturen bestått i form av villebråd. Som ivrig jaktmän nis ka har han lagt ner mycket bu-te under årens lopp. Den kraftige forstmästaren från Uppsala. som alltså levat Utterströms canadaliv i sex långa ar. vistas