Torsdagen den 12 Januari, 1933 J V E N S K A PRESSER »Bl - SIDA J IMMIGRANTER FLY FRÅN NÖDEN SOM FRIPASSAGERARE. na de helt enkelt De uppehål-L PYRAMIDERNA I CENT- la sig i någon korridor, gå in 1 något * toalettrum eller stan- När Svenska Amerikalinjens stolta fartyg hunnit in mot svenska kusten och den mötan de sjögående bogserbåten med tull, polis och reporters ombord, händer det nog ibland na helt enkelt fartyget glider ej direkt se På ut På på en person, oin däck, medan Man kan ju utanskriften han har bil- RAL-AMERIKAS DJUNGLAR. Från Läsekretsen att glädjen över att skåda svenska landet hos en och nan ombord blandas med över “hur det skall gå”. det an-oro Ty det är ej sagerama kalla rent förstå att alltid som alla pas- ha vad man samvete. Ej några större lingar bruka sticka sig brukar så att brotts-undan bland Amerikalinjens passagerare. men det kan understundom vara si och så med papperen, ja, kanske en och annan rent av är fripassagerare med tråkiga .eventuliteter hotande under den allra närmaste framtiden. jett elLer inte. Fripassageraren kan t. o. m. helt lugnt lägga sig i någon tillgänglig hytt förs ta natten och äta som de andra vid något av matborden. Men det dröjer ju förstås inte så länge innan han blir upptäckt. Kontrollen avslöjar honom. Hyttuppassarna föra förteckning öwr vilka som bo i I .‘deras hytter” och även matlagen identifieras. Är det få i passagerare ombord sker upp- täckten snabbare. Äro girarna många tar det något längre tid innan passagerare avslöjas. Världens i de senast riktad på fråga om uppmärksamhet har förflutna åren varit Cent ral-Amerika i arkeologiska fynd Svenska Pressen. Vancouver. B. C. Undertecknad har genom goda vänner råkat få tag i en Den ena överraskningen följt den andra. Särskilt har ha Amerikas pyramider väckt intresse i vida kretsar. Amerikanska ark.M)loger ha börjat göra upptäckter på den västra hemisfären i stället för att som tidigare uteslutande uppe- hel tia. och jag att dela den med gar. Ni har varit har beslutat mina tidnin- vänliga nog att Icke sända mig ett enda hålla sig förlorade Främst sällskap. med utgrävningar av städer i Orienten. bland alla forskar-som gjort Ainerikxs kravbrev tuationen. göra mitt 2 dollar. på grund av tidssi-Och jag vill därför bästa. Jag innesluter men jag kan icke passa- forntid mera känd för nutiden förstås en fri- — Vad sker, när upptäckten inträffar? märkes Carnegie institutet, vilken fortfarande fortsätter ett framgångsrikt arbete i Gtate-mnlas och Yg< »tans djunglar. Ja. vad skall ske? Veder 1 dag berä: . - anska tMiihi cm nya fn d vilka bevisa med bästa vilja just nu. Har varit sista två åren och ingenting i sikte, hoppas. offra mera arbetslös de ännu är det vi får bara Det är förundransvärt att ni kan hålla på med utgivningen av tidningen under sådana ständigheter. Tack för gångna. Ett gott Nytt Ar bättre tider önskar Eder om-det och i all vänlighet John Holmgren, Yahk, B. C. 1 själva verket kan man näs- A IL ■ , , . j , potatis i köket o. s. nagon fripassagerare med sig från Amerika numera, berättar en av Svenska Amerikalinjens tjänstemän. Vi ha praktiskt ta get under alla dessa år då och då haft att dragas med en och annan, som smugit sig ombord börande sättes till något arbe--att Central-\mvrika ännu icke Han får exempelvis skala avslöjat alla sina hemligheter i egentlig mening ovänligt Något * arkeologiskt avseende. be- De»sa senaste fynd endast mötande utsattes han inte bekräfta vad man tidigare och åkt hem gratis, måste nog medgivas, förekomma talrikare, mer knappast någon Men det att de nu Det kom båt utan ha varit möjliga om vi icke haft decimaltal att röra oss med. Atomen kunde aldrig ha uttryckts på annat sätt än med decimaler och elektromagnetiska vågor skulle ha förblivit odefinierade, Maya folken hade också förmått att samansätta en kontinenten är mycket gammal. Nyligen fann man en konstnärligt gjord tallrik av 2.500 turkoser, vilka bevisa att Maya-folken hade beröring med andra grannfolk, ty turkoser kunna icke påträffas i Oentral-Amerika och måste följaktligen ha blivit importera bättre kalender än de europeis-' de. ka folken, ty när upptäckte Amerika Julianska kalendern Columbus Stundom påträffar man skat var den ter av oerhörda rikedomar av mycket ädelstenar och guldföremål vil- efter sin tid. då däremot Maya- ---1UI. --------------------------------” Vi äro ju alla människor, och anta«tt- nämligen att Egyp-l tendern"näsrän “överen^ ve- ■ tens och Central-Amerikas py särskilt vi i Amerikalinjen ta hur ofantligt svårt det kan ramider på ett eller annat sätt bli för en del j Amerika, Vi hy- ha hy^gts av folk nära besläk- sa medlidande med dem sätta i all lugn av dem vid komsten till Göteborg. — Blir det inga särskilda righeter för dem där? och tade, ty fynden i fråga påmin-an- na helt om egyptiska föremål. de med verkligheten. Ingen kan förklara detta folks höga lärdom och överlägsna kultur ka bevarats i sarkofager till de dödas ära. Dock förefaller det som om de närboende aztekerna skulle ha uppskattat sådana skatter, ty i Mexiko innehål svå att en, två eller kanske tre till fyra äro med utan biljett. F>-ra har varit det högsta antalet , lka inedborgare. brukar polisen n f ia i H8r Ihindra dem att gå i land — Det ar förstas de dåliga’ 6 »unu. — Nej, ha de klara papper. d. v. s. äro de alltjämnt svens- tiderna i Amerika som forma dem att smuggla sig med’ Detsamma gäller f. ö. finska j medborgare, av vilka vi också ? höft _, — Ja, det kan man neg med Lestämdhet sägs. Det 5.' till haft några som fripassag^rare. De blj gående i Göteborg och försöka få hjälp här. Helt na- vuerlighet utarmade unga män • i . .. j r . tui igt kan Svenska Amerika-som i regel uppträda som fn- . , .. . | bnjen ej sträcka sig längre passagerare. De ha of*a ei va1-., .... . längre . , . .. • i- , aa PH att gratis taga dem med rit i Anienka -å lange att de 11 । nit. Deras renare öden äro o- bunnit bli förtrogna med kända b,i‘ Men vit arbetslösa och strövat om-kring i New York, i hopp att r-" ' få arbete. Detta har ej lyckats k ' 'i? !i 8 '•‘öerbörande och så ha strövtågen börjat 0,1 Sm he,nort- är gälla en smula mat att uppe-i , , ... . „ ... . ; amerikanska mvndigheterna th hålla livet med. Deras lage har - ■ J6"’:verna pa blivit allt svårare, och en väck- hållandena dä>". Så ha de för oss. det finnes »som vi en annan kamåste draga som deporteras av de Vad har man då hittills förmått blotta? Fomlämnlngar av Central-Amerikas kultur. Maya kulturen, äro så storartade att man kan säga att de inlett en ny tid i mänsklighetens historia j fråga om arkeologiska forskningar, ty först nu kan man bättre koordinera och uppställa hypoteser över gåtful la historiska epoker, vilka tidigare legat höljda i dunkel. Man har funnit stora städer utförda enligt definitiva planer och arkitektoniskt på ett högre nivå än alla andra forn-lämninr/r på den amerikanska kontinenten. Dessa ruiner ha bibehålllit sig jämförelsevis väl ehuru de härstamma från första århundradet av vår tideräkning. Det är väldiga tempel i jämförelse med andra indian la ajla pyramider dyrbarheter, folks, som bodde på den ame-' Aztekerna böra dock icke för-rikanska kontinenten. Man vet blandas med Maya-folken. ty icke heller varifrån (te kommo de senare äro mycket äldre, eller vad som utgjorde orsaken Inom närmaste framtid kom till deras fall. ma vi helt säkert att få höra Ruinerna tyda ocke på att ,nera om Maya-fynden. Nu är Mayakulturen skulle ha blivit det för tidigt att uppställa te-förstörd av krig, ty byggnader- orier oin denna kultur. Judarna visa inga spår av våld eller na ha visserligen skyndat sig mänsklig förstörelse. Man har sätta beslag på denna högst därför velat tillskriva detta intressanta kultur, ty de påstå försvinnande att Maya-folket skulle ha ut- folks absoluta som förorsakad oss okänd pest Nu stå ruinerna av någon för en förlorad eller sjukdom. b,an’- Dock ha vi ännu inga 1» israelitisk omslingrade er dag ha de beslutat sig för giund av att de ej haft möjlig -' het att försörja sig j det nya landet Enligt gällande före-re_ -J vi fcratis återfors- väl ,a sädana soni vi haft som svens-1 P^88ag^rare tin Amerika. under ka båten, bli de ej åtminstone lt- varit ‘ kastade i sjön. Och det räkna .. a 1 ‘111 ar ej blivit att söka komma hem vilket sätt som helst De ha skifter måste sonerat som så, att äro de en gång ombord på den de förstås rätt i. — Men hur komma de ombord? — Äh det är ej så svårt. Före en båts avgång är det ju amerikanska medborgare. Ha de vistats i Amerika i mera än fem ar, betala de amerikanska myndigheterna återfärden. I . båda falken är det vår skyldig-alltid en mängd människor, Å.1 aU 'ilL ’ att de komma som vilja följa sina vänner el- k ,'1 Stundom ler anhöriga ombord. Det låter " 1' V'1 > a Oss finska dyrt, sig nog göra för en blivande "!!’* "a! det Ra,,er finska fri passar.* ra re att få ett besöks i * 'v.a',S e etniska nodborga-kort ombord. Och sedan stan- haft’ett st<>ri an- tal bade finnar och estländare med oss till Amerika. Under det att fri passagerar- na som redan antytts nästan byggda av blottats av tills vidare marmor. vilka nu fornforskarna. Den vackraste och bäst bibehållna ruinen är ett obser- vatorium, vilket är så tematiskt konstruerat dagsjämningen den är korrekt bestämt. väl ma-att vår-21 mars Detta är ett av bevisen för Maya-folkens höga astronomis ka vetenskap och följaktligen åtföljande matematik: Här upp fanns egentligen nollor, vilka vi nu använda lika naturligt som om de alltid skulle ha utgjort en del av människans medfödda natur. Dock veta vi att hänniskor levde । årtusenden förrän man uppfann nollor. Likaså använde Maya-folken PAPPER SPARA PENGAR! RULLA DINA EGNA med ZIG ZAG Ben originala aintoniatisaa bo k»n Ett blad > gängen Varje blad användes ISO blad 5 o Efterfråga ZIG-ZAG Vägra att mottaga Imitationer uteslutande rekryteras av karlar o. ung- yngre män, vilka al- diig kommit längre i Amerika än till New York, kunna de deporterade ofta vara äldre personer, och de kunna komma från alla stater. Det är folk som måhända strävat och slitit i inånga år, stundom varit på grön kvist, men nu under svår tiden blivit utblottade. Ha de då försummat att skaffa sig amerikanskt medborgarskap, skickas de hem. Det är synd oeså om dem, naturligtvis. — Ar det alltjämnt lika dys- av tropisk vegetation i Central Amerikas djunglar. vilka äro nästan oåtkomliga för den vita rasen. Det fordras veckors och veckors arbete för att hug ga sig igenom vilda urskogar för att nå städerna. På grund av avsaknad avj kommunikationer skulle väl många ruiner ha varit oupptäckta om icke aeroplanet tagits i anspråk, Överste länd-berg väckte sannskyldig uppmärksamhet med sina upptäck vis på att så skulle ha varit fallet. Sant är emellertid att många Mayaord påminna oin den gamla hebreiskan, men fortfarande kan man icke fastställa något med säkerhet. Walter Blomquist. Hur fick du posten som bokhållare hos Olssons, du kan ju inte bokföring? — Nej. men inte Olsson heller. ter på en flygfärd merika, och sedan man upptäckt den till Syd-A- dess har ena staden TILL SALU efter Ett dessa valen den andra. intressant faktum är att ruiner bygga på grundav andra äldre ruiner. som således bevisar att bosätt-ningen på den amerikanska decimaltal långt tidigare än kineser och hinduer, från vilka vi ärvt detta numera mest an- i vända räknesätt. E'. ‘ktriciteten j och de åtföljande tekniska upp | finningarna skulle väl aldrig j tert i Amerika? — Ja, nog är det dystert där det skall inte förnekas, men i alla fall ser det ut som om det börjat bättra sig något. Hemvändande passagerare b?rätta åtminstone om tecken till bättring. Än har en fabrik, än en annan börjat intaga arbetare på nytt. Nu är ju också presidentvalet över, och antagligen ljusnar det i sinom tid på allvar därborta. Svenska Böcker, Tidningar och Tidskrifter. Eskilstuna rakknivar och Fickknivar M. M. JOHN GREEN 205 CAKAIX ST DR. WESSELS, B. A. Vancouver’s populäraste TAKDLaKARE •■Smärtfria metoder” Högkvarteret fur den »kand Inaviska b3folknin