Torsdagen den 6 Oktober, 1932	j V E N S K A PRESSEN
SIDA 3
Från Vancouver till Montreal
Av Asien af Enehjelm.
För Svenska Pressen
(Forts, fr. föreg. nummer)
Saskatchewan, färgrik prärie-' å ig.
pro-vins.	i Vi kommo nu in i ett nytt
Snarare än vi trodde det åm dskap. med backar och sän-
var möjligt voro vi inne i Saskatchewan och på bättre i vägar än vi hade just passe I rat. Landskapet var här nå got mera kuperat och därför, mera intressant. Någonting i av särskilt intresse härute i| dess glest bebodda bygder vari ljussignalerna fpr lufttrafiken. Tre roterande ljus, den översta angivande riktningen. Det är upplivande att se dessa glimtande symboler av civili-1 sation. en mörk natt när nian I färdas fram mil efter mil över en vidsträckt prärie, men endast något enstaka samhälle här och där. På dagen bestod i nästan all trafik på dessa vä gar av stora lastbilar på väg till eller från de många vete-' ele^atonerna. Dessa elevato-' rer äro präriens skyskrapor o.' där inte ens ett träd finnes; att giva litet omväxling till ett platt landskap välkomnar man anblicken av dessa torn1 uppskjutande mot höjden. Lån ga rader av godsvagnar stodo, på sidospåren väntande på sin last av den gyllene skörden, j Man kan lätt förstå hurusom
befolkningen härute är nästan uteslutande beroende på vetet.
När så var möjligt försökte vj att slå läger i någon liten stad eller på banken av en å eller bäck, hellre än att stanna på en större plats. Därför lämnade vi Swift Current bakom och övernattade i Herbert ett tyskt mennonitsamhälle i ett livligt farmdistrikt. Här talade alla tyska, innevånarna sågo arbetsamma och mycket ordentliga ut och aftonklockor ringde kl. 9. Vilken skillnad, emellertid, mellan dessa män- j niskor och Döukhoborema. Dessa tycktes vara tyngda o. förmörkade i själen av sin re-1 ligion i stället för upplyftade och glada. Somliga hade varit i Ryssland och Mexiko, men hade ingenting av intresse att meddela oss. ehuru vi försökte på vår bästa tyska att komma i en mera inpående konversa-tion med dem. Ägg kostade' här endast 17c. per dussin o. mjölk 10c. kvart. Kanhända skulle folket ha haft en ljusa-1 re syn på tingen om priserna hade varit högre. Följande mor gon när vi lämnade Herbert var det söndag, så vi blevo ännu bättre i stånd att uttrycka oss om denna rättfärdiga grupp människor. Befolkningen fyllde gatorna i långa rader. Fäder och mödrar före och nedåtblickande barn efter, liksom lydiga och beskedliga menige man i en arme. Till orgelmusik och kyrkklockornas klang begåvo vi oss på vår väg. Fem mil utanför staden passerade vi ett camperan de sällskap indianer. Med undantag av deras kanvastält le-; va dessa människor i dag precis lika som hundratals år in । nan bibel och kyrkklockor kom mo in i Canada, och tydligen brydde de sig om varken bibel eller klockklang denna sön
HARBOUR CAFE.
107 Cordova St. E.
3oda måltider til! billigaste priser.
Ät På Harbour Cafe.
kor och träd och buskar i dalarna så sjöar och gröna fält. På var lida om vägen voro stora bördiga farmer. Vidlyftiga vägarbeten pågingo utanför den livliga staden Moose Jaw, en ganska stor stad med ett utmärkt flygfält och ståtli ga byggnader.
Regina, Saskatchewans huvudstad. är mycket praktfull vid nattetid. Regeringsbyggnaderna, vilka ligga vid en konst gjord sjö. äro omstrålade av en indirekt, mycket effektfull belysning. Träd och buskar i de många, vackrka trädgårdar na äro uppfriskande gröna.
Regina grundlädes 1903 såsom provinsens huvudstad, e-huru ett mindre samhälle hade existerat där sedan 1883. Innevånarna äro stolta över att Royal North West Mounted Police har sitt högkvarter här. Alla order för upprätthållande av lag och ordning mellan USA gränsen och Norra Ishavet, mellan Klippiga Bergen och ”The Great Lakes” komma från Regina.
Några mil utanför Regina kommo vi till Qu’appelle. Hud
son’s Bay förläde här 1850 sin västligaste handelspost. Här, liksom överallt längs den långa vägen, visar sig cana-densarens religiösa dyrkan ge-som de många kyrktornen resande sig mot höjden i varje | liten stad. Här och där ute på : farmerna kunde man även sent på kvällen se självbindarna i gång, och len oförgänglig syn av brinnande halmstackar avtecknade sig mot horisonten ' i alla riktningar. Sommartiden; är arbetsam på prärien.
Manitoba, sista prärieprovin-sen.
För första gången sedan vi lämnade B. C. sågo vi i Manitoba en riktig ”Canyon” med en vacker, slingrande flod i dess botten, och välskötta farmer runt om. Ett me ra betryggat välmående gjorde sig gällande här på dessa nlatser än vad fallet var längre västerut. Turistlägren äro icke många vid Manitoba grän sen och vi sökte både länge och väl efter den camp som j Elkhorn bjöd den trötte fär- | desmannen. Alltsammans bestod av ett litet, smutsigt kök. i utan ved och ljus och med en pump som absolut nekade att ge vatten ifrån sig. Vinden tjöt runt knutarna av en gammal ladugård som stod nära in till. Utsikterna för en skaplig sovplats och mat voro sannerligen dåliga. Vi körde gata upp och gata ned i den lilla staden, undrande vad vi skulle ta oss till för vi voro de enda uppe i den sena timman Slutligen fingo vi se att det । lyste i ett hus och vi körde upp och knackade på. En vänlig äldre dam öppnade dörren. Vi förklarade vår belägenhet och frågade om det fanns något inackorderingsställe i staden var de togo in tillfälliga gäster Hon skrattade och bjöd oss• tillbringa natten hos dem. Denna inbjudan voro vi heller ej sena att efterkomma. Hon förklarade att bon suttit och läst i väntan på sin man som var på ett farmaremöte, annars hade inte hon heller
varit vaken. När vi hade kokt vår middag på Mrs. Freemans spis och ätit oss mätta och belåtna kom Mr. Freeman och förklarade sin glädje att ha gäster i huset hur oväntade de än voro.
Mr. och Mrs. Freeman voro ett par pionjärer, vilka hade arbetat sig framåt i Manitoba medan provnisen vuxit från en vild trakt till en bördig sä-derodlande provins. Är 1879 färdades de över slätterna fr. Ontario. Vandrande bredvid en tungt lastad vagn med matvaror, något möbler, utsäde, redskap och kläder. De bodde ute buder den första sommaren och hösten medan en jordlapp bröts upp och odlades för att nästa år bära en skörd. Till vintern byggdes ett hus av torv.
Indianerna voro goda vänner med Mrs. Freeman. De kal lade henne ’’Nice Papoose” o. visade deltagande närhelst hon var ledsen, sjuk eller ensam.
Vi vilade bättre denna natt än vi gjort på länge och nästa morgon var det ännu mycket att tala om med våra gästvänliga värdsfolk att vi inte kommo iväg förrän ganska sent.
(Forts, i nästa nummer)
SPORT
Viking — C. P. R.
Viking spelade lördagen den 1 okt. sin 3 omgång i 2 divisionen med följande spelare från mål räknat: Hanson, Ras-tell, Grant, Hansen. Dixon. Pe-tersen, Mauld, W. Hansen. Scherlock, Hale och Glenstrup.
Viking spelade denna gång med något mera beräkning än vid senaste matchen, men ännu fattas det mycket träning i bollbehandling, för att icke tala om snabbheten, vilken behöver ökas betydligt.
Spelmaterialet är emellertid gott, varför vi kunna hoppas, att efter några omplaceringar i forwardskedjan, Viking bör kunna bli ett lag som vi utan tvekan vilja ställa stora förhoppningar på. Redan från första början av spelet skapades flera farliga tillfällen vid CPR:s mål. vilka dock sumpa-des av Vikings forwards, vilka föreföllo vara helt ur slag. Viking pressade sig till en hör na men det önskade lednings-målet uteblev. I stället blev det CPR förunnat att efter ett meningslöst bollande fram och åter göra första målet, vilket emellertid snart kvitterades av Viking. Första halvtiden slutade såled.es med ett mål å vardera sidan. I andra halvtid var Vikings press ännu mera i ögonen fallande, men i saknad av någon god målskytt i kedjan, lyckades Vi king endast en gång förmå C. P. R:s målvakt att plocka ut bollen ur egen glugg, men nöjet att leda fick Viking ej länge glädja sig åt, ty det lyckades C. P. R. , som arbetade med högtryck under några minuter, att utjämna till 2-2 och det resultatet stod sig tills pipan gick för full tid.
Jag vill inte ingå på någon närmare kritik av lagets spelare, på grund av att säsongen är så nyligen börjad. Man observerade i ■varje fall vid denna match, att försvaret arbetade gott, Dixon är ju en god arbetare, sliter som få, men det skadar ej att spara sina krafter och ej arbeta ut sig
Från Läsekretsen
Svenska Pressen:
Vintern står snart för dörren, och med den, i ännu långt störne grad än vad hittills va- j rit fallet, nöden, även bland våra svenskar i staden, och undertecknad jämte säkerligen otaliga andra, rikta sig frågan — kan intet göras från svenskanias sida att lindra nöden, äro vi så oföretagsamma, att vi icke ens vilja göra några ansträngningar för att hjälpa våra lidande landsmän i denna prövningarnas tid.
Vi hava föreningar i ett o-tal, kyrka och centralorganisa-
tioner, med vackert utstakade dast att taga itu med arbetet.
program — på papperet — är j En hjälpfond för svenskarna
det ingen av dem som vågar j Vancouver för kommande
taga initiativet till hjälpaktion
Jag medger gärna, att arbetet är ett otacksamt sådant, och att tidigare försök icke gärna mana till efterföljd, men saken är dock av så stor vikt att ett försök borde göras, och med god organisation torde u-
i tan all tvivel ett ansenligt ar-| bete kunna presteras.
Det finnes säkerligen flera tusen svenskar bosatta i Van-; couver, och alla dessa äro än-I
। nu icke på ”relief”, ja, en stor del ha samma inkomster sam de haft tidigare, kanske en del
। till och med större. Säg, att var och en av dessa svenskar give en' dollar till en gemensam hjälpfond och vi skulle genast hava en god start. Kläder behövas av de otaliga nöd lidande, och skodon, och i de flesta familjer, där brödförsör-jarn ännu har sitt arbete, finnas säkeligen klädesplagg och skodon att givas till de sämre lottade. — Men vi sakna organisation, och dock säges det
! att svensken har organisations talang mer än de flesta andra nationaliter.
i Eller sakna vi kanske intres se för saken,, hava vi ingen medömkan med dem av våra landsmän, som utan sitt eget förvållande lider nöd. Eller gör stadens verksamhet för de ar- | betslösa en frivillig svensk , hjälpaktion onödig? Nej, lands
, män, hjälp äv av behovet i större grad än någonsin tidigare.
Finnes det ingen organisation i Vancouver, som har
i onödan, däför är det mera beräkning i att vid vissa till-. fällen överlämna arbete åt j bättre placerad»? medspelare.
C. P. R:s första mål, kan man 1 säga. Dixon var den indirekta | orsaken till, på grand av att
I Låt Eder icke vilseledas, ♦ RING HIGH. .498 j FÖR GOD, TORR VED I
I I Dubbelt lass $S.00; Enkelt $3.50 -
I Fullt mått garanteras. All !
I i slags kol säljes. Punktlig be- | j tjäning.	j
j ÅBBOTSFORD W00D- j
COALCO. ij
DR. WESSELS, B. A.
Vancouver's populäraste
TAirOLIIAkE "Smärtfria metoder"
Högkvarteret för den skandinaviska befolkningens tandvArd. Tandvård sä god som det stAr 1 mänskXi< makt att giva; allt Mi kan hoppas mottaga till ett pris, »om var oeh en kan betala X»ÄTTA VXX,Z,XOB TXXX. BÄXMA FZMOnX
MIM MAMAMTI: Ml kan ej fisusa bAttre kvalitet eUee likvärdiga prleer. Hörnet Kartlags * Maka Sta.	Seymear IMS.
▼aneenve», *. c.	n. | f*. _ I sa
-KB vrr PS* »HM »TOMA nei-TmW.
mod att taga initiativet i saken? Finnes det ibland oss ingen enda man med auktoritet nog, att göra sin röst hörd i denna sak. Äro vi i total avsaknad av ledare, med intressen andra än sina egna per-I sonliga.
Huru talas det icke vackert om ‘Broderskap, kärlek till sin nästa och hjälpsamhet’ i samt liga föreningars program och konstitutioner, men har någon av eder, läsare, sett det i verkligheten Här finnes ett ypperligt tillfälle att praktisera vad som predikas. Det gäller en
vinter — huru vore det att taga saken till tals på före-ningmöten, kyrkaftnar och kafferep, men det gäller att icke tala alltför länge — handling är vad som behöves — och det bör handlas. Svenskarnas intressen fordra det.
En frågande.
SPARA PENGAR!
“RULLA DINA EGNA”
med
ZIG ZAG
CIGARBTT PAPPBR
1ZU BLADS BUK — 5c.
Den originala amtomatisKa boken. Ett blad i gången. Varje । blad användes. 120 blad 5 c.
| Efterfråga ZIG-ZAG
i Vägra att mottaga imitationer.
SKANDINAVISK
TANDLÄKARE
I BILLIGA priser oeh förstklassigt j arbete, som med fördel kan jäm-| föras med andra tandläkare*. ! Allt arbete utföres av mig person | ligen. Ir.ga elever. Bridge "Work | och Plates fullgoda med Ed ra egna teender.
: F& Plates fnbesparas hos mig gd I och pä Bridge Work och Crowns |	*4 O O
j 15 Ars garanti pä allt arbeta.
j Dr. MAX M. JOHNSON
= Är skandinav och behöver Ingen • tolk.
i Hörnet av Granville och Hastings Mittemot postkontoret.
j 412 Qranville St. PUone Sey. 4681
I VANCOUVER, B. C.
TILL SALU
EÄKAROLP ASTILLER STOMATOL — LAZAROL LAZARIN
KURIKO OEEOID
FINSKA CIGARETTER:
Armiro, Fennia, Saima.
JOHN GREEN
205 CARALL ST.