SIDA S SVENSK A PRESSEN Torsdagen den 4 Augusti, 1932 KLOCKAN PÅ SKÄRET. glömt den vackra midsommarnatten. En sjöman har ju en Han stod på kommandobryg gan som Han han med och pa en styrde stor lastångare, in mot kusten, var reslig och bred, där flicka i varje hamn. Det blev ett längre håll än ämnat var för merikanska ängaren upp»e-den a-i den stod i sin mörkblå kav aj, svensial 1 do “ gen vare sig ara »eller belonn — Da ar det bara dumma • , . , x , . , „. , Kapten Svensson for deltagarna, endast medvnstoner, sade flickan. ... . x x „ T o x .. ung sioman i flottans tandet att vi aven langt fn —• Ja. det maste man saga. hemmets kuster äro svensk. Men vinden hade friskat i och såsom sådana tänka ooch det drog upp hotfulla undei syrener sa g en uniform känna inför traditionsmättinoln. Man vände historia. it ------------------------— Plötsligt ryckte därför hem- de två kvin tig eller vilja åtaga ansvaret ensam och därför bäst, om man kunde förbereda det sig hela det vore i god tid nödvändi p 1 torna till. FÖRENINGSLIVET;"-" , n En svag dallrande klan flickan. gå i dansen med Anna Lisas dotter, den 17-åriga flickan. Det var alldeles som för tju-' go år sedan. nant. Då han lämnade min by, följde jag med honom till Smyrna. där vi levde tillsammans under flera år. Så en dag blev min man invecklad i en revolutionär komplott och jag blev lämnad ensam. Mitt hjärta brast och jag flydde tilk denna skog, där jag levat i nio år utan att se en människa. går endast Kvivnnlig Tarzan funnen i ihålig ek. ga. samarbetet. Vi v.eta mycket väl, att det kommer att stö ta på stora svårigheter redan i starten, av diverse mer eller mindre grundade anledningar. men med litet god vilja böra såväl åsiktsskillnader som andra hinder kunna »elimineras eller utjämnas så att vi kunna begå minnesfesten i samma anda, av enighet och trofasthet mot vår historiska traditions stora män och deras religion, som för tre hundra år sedan gjorde det möjligt för det lilla Sverige att framgångsrikt bekämpa sina politiska och religiösa fiender. Det råder väl intet tvivel om att kyrkan i protestantismen är en av samhällets hömste-ir och att den så blivit ha vi 1 jöd över vattnet. Det var en | klockklang långt, långt bort- % b — Det VANCDUVER?er FEST Å SVENSKA HALLE'"'1’ Modern — Klockan ringer, mor ro y^Oöade flickan. Förliden lördag s ligare tillställning å Svenska Hallen. är vinden som rin sade kapten Svens satt tysts. Men ick en på hennes ögon att a\ stapc vSSnade och att hennes anordnats i syfte att hed hr Arvid Lind, som ju d