SDA 6
SVENSK
F K £ S zJ N
Torsdagen den 9 juni 1932
En Tjuv Med Otur
Antagligen skulle något dy | märkte likt aldrig kunnat hända någon annan än Hartley Mat hers. Åtminstone var det inte
många, som voro så tank! den । spridda, att de kunde råka ut för ett sådant äventyr.
Professor Mathers hade just I hållit en föreläsning och där! efter stått en timme i ett an j tikvariat och bläddrat i gamla: böcker. När han kom ut med i några bokfynd under armen, j såg det ut att dra i hop till oväder, och därför tog han; bussen utåt Hampsteadhållet. ]
Han satt där som om han j inte hade en aning om vari han befann sig, med böckerna! under ena armen och händer i na knäppta över
^wuuaae vi det missförhållan-
de, som rådde beträffande his sandet av de båda flaggorna där: den svenska var helt, non cha-ant knuten på samma li-p som den engelska och under denna senare.
Den i ovannämnda referat uttalade förhoppningen. att saken icke vidare skulle upprepas, koms på skam redan på följande söndag och man har väl ingen an^dning tro, att någon ändring till det bättre skall inträffa i fortsättningen, försåvitt flaggaffären anförtros i samma händer som hit-tihs.
Såsom torde vara bekant finns det verkligen två flaggstänger tillgängliga på platsen ehuru den ena Jär vara litet besvärlig att komma åt. Vi skola nu icke tvista om. huruvida det är lättja eller en lika svårförtåtlig okunnighet, som
givit anledning till det påtalade förfarandet. Vi kunna i alla fa1! komma överens om, att detsamma med största sannolikhet saknar motsvarighet icke blott här utan även varhelst annars två nationers nationella emblem hissas eller el ler eljest offentligt visas.
Svenska Canada Förbundet
fortfarande ingenting, hennes blick gled ut genom fönstret på de grå gatorna o. de hotande regnmolnen. Och gamla träbocken bredvid |
henne satt och stirrade ut med händerna knäppta över. sitt antika paraply.
Tänk om konduktören upp' täckte det. Birdie måste ta ‘ upp näsduken och torka svet ten ur pannan.
Plötsligt steg damen upp — hon skulle av vid hållplatsen, där man just nu stannacte. Och nu hände det. Armbandet gled ned från handleden, men: det hamnade inte på golvet: utan i professorns paraply. I Den ende, som märkte det, var | i liens arbetarvärld. Hans politik har sedan krisens början gått ut på att försätta sin stat i ett slags bankrutt utåt: utrikes lån skulle helt enkelt inte betalas eUer amorteras. Den stränga besparingspolitik. som d.e andra australiska staterne måste ålägga sig, viPe han inte godkänna, allra minst pi det sociala området. Lösnin gen fann han i det till sy ne enklare sättet att låta bli at betala skulderna.
Det blev nu inte så enkeli De övriga staternas premiäi ministrar, även de som tiPhc de arbetarpartiet, ingingo ur der förbundsregeringens am picier ett avtal, enligt vilk( förbundets och delstaterna skulder måste betalas och all telser infrias. Den bo 'gerliga majoritet, som koi till makten vid valen till fö bundsparlamentet. antog ocl så en särskild lag. avsedd a
Qim
O
SEATTLE
NEW WASHINGTON BENJAMIN FRANKLIN HOTEL WALDORF CAMBRIDGE APT. HOTEL HOTEL ROOSEVELT HOTEL EDMUND MEANY (Opened Fall I93l)
BELLINGHAM HOTEL BELLINGHAM HOTEL LEOPOLD HOTEL HENRY
MOUNT VERNON
HOTEL PRESIDENT
WENATCHEE HOTEL COLUMBIA HOTEL CASCADIAN
ABERDEEN
HOTEL MORCK
SUPERIOR HOTEL
PLAN
| YOUR TRIPS
fl to visit
\ these qrowinq \ communities of the
, Pacific Northwest
inest in
genomtvinga förverkligand*ijgt Det var ju bara att skylla av regeringschefernas be>hip^ ett misstag och be om ur-oeh i enlighet med denna la x , o	sakt.
har Canberra också mast sk
da till kraftåtgärder m< Men det fick inte misslyckas Langs envisa vägran att finn^yckan står den djärve bi.
sig i den överenskomna polit Birdie Smith gjorde ett teck
3|2

CENTRALIA
HOTEL LEWIS-CLARK
EVERETT
HOTEL MONTE CRISTO
OLYMPIA HOTEL GOVERNOR HOTEL OLYMPIAN
WALLA WALLA
MARCUS WHITMAN
VANCOUVER, B. C.
2
El
C £ rf C£

HOTEL GEORGIA (Affit io ted)
IDAHO
HOTEL BOISE
vn&reA a
WESTERN
HOTEL wfweiw iiouqo
i B. C. kommer säkerligen att söndagen den 19 dennes giva en gratislektion i bättre vett åt dem, som synas vara väl underrättade om etikett beträf fande ett annat lands fana men absolut ur stånd att till-lämpa samma regel för den svenska.
ken. Förbundsregeringen ficen åt uppasserskan, och hon helt rnkeh rätt att lägga b€kom långsamt. Då hon gick slag pa den tiedskande stförbi professorn, hejdade han tens tillgångar, och på de^
vägen se till att dess förplik _ pår jag beta|a Te Qch telser fullgjordes. Men Lanbake]ser
satte sig emot åtgärderna me. Uppa6serskan tog emot alla medel, och till sist åter;arna och när hon gå stod intet annat för guvern^ tm Birdie för att u be.
pen kom
ANTIPODERNAS POLITIK.
Det händer saker och ting även hos våra antipoder. Aust ralien har inte haft det så trevligt, och det vone synd att säga, att det har det nu heller — krisen började tidigt på
ren än att ge honom avsked^ reste s)g professorn tog Vhket medför att statens W)araplvet ur stället ocb gick stiftande församling upplöses Det var jnte spräkets a)lra Omedelbart efter detta val.^^ ord Birdie muniIade de staten Victoria nvtt repre., ,	,	.	,	, s ।
1 . la han kom pa gatan och sågl sentanthus. Det blev en for ..	,	. , ...
;ubben med paraplyet forsvin
krossande seger för den bor ...	. ,T ‘	, 1
, la om hornet. Han skyndade gerliga oppositionen. An*ed,, .	,	.
°	,	..	*fter. och nu var han desperat l
ningen till omsvängningen	,
°	Nagon minut senare anlade
som berövade det forut hars \	x ...
. .... lan ett som han trodde for-kande arbetarpartiet halfte . ... , .	,	.	.	„
*	.	, midhgt leende och sade sa,
av dess mandat, var i grunde
artigt han kunde till den gam | le mannen han hunnit upp.
— Förlåt men ni tog mitt paraply på konditoriet. Jag ha de mitt i paraplystället allde-, les bredvid ert.
Professorn tittade förvånad på tingesten han hade i handen och svarade:
— Nej, men vad säger ni? Ja, se jag är en smula tankspridd, så ni får ursäkta mig. Då är väl det här ert, då. . .
Och så fick Birdie äntligen paraplyet i sina händer, och han gick inte precis långsamt, då han fortsatte sin väg.
Men professorn såg bekymrad upp mot himlen, där mol nen blevo allt mera hotande, och vände så tillbaka till kon ditoriet.
Uppasserskan tog emot honom med ett medlidsamt leende.
— Professorn glömte sitt
paraply, sade hon och räckte honom det. Jag känner igen det, för gummisnodden här up pe är så trasig.
Birdie Smith var inte precis i solskenshumör, när han följande morgon läste denna annons i tidningen:
“Tillvarataget. Ett armband besatt med briljanter och safi rer. Återfås hos professor Hart ley Mathers, Momington Hill, Hampstead. ”
I isländska ahtinget har väckts förslag om en folkom röstning angående spritförbudets upphävande.
# # ♦
Den franske flygaren M. Masotte har satt nytt hastig-hetsrekord för flygning 500 km., i det han uppnådde en miedelfart av 308,7779 km i timmen eller något över 2 km per timme snabbare än det gamla rekordet
södra halvklotet och fick följder. som i mångt och mycket avvika från förloppet i andra delar av världen. Det skärpta pohtiska läget i nästan samtli ga stater och själva statsförbundet också har tydligt nog understrukit besvärligheternas omfattning.
Strax före pingst vidtog guvernören i New South Wales, sir Philip Game, den ytterst uppseendeväckande åtgärden att helt enkeK avskeda statens premiärminister, den under se nare år kanske mer ökände * kände Lang. Det var den drastiska avslutningen på en långdragen och trasslig historia. som knappast kunde få
densamma som ledde til1 ak tion en mot New South Wale: Premiärministern i Victori; Högan, hörde inte till sitt pa tis extremister, och han hac energiskt understött plam om avta^t om finansernas o nande. Men under en tids bc resa blev han fallen i rygg| av sina egna kolleger så i som på en. Langs doktrh började tränga in i Victo med. och t. f. premiärmir tern hissade under sin c b frånvaro andra signaler. e aHsmäktiga fackföreninga,.
utövade en påtiyckning, a dessa ministrar inte förmin stå emot.	1-
Följden av revolten motar
Canada’s finaste cigarett tobak